Ja, det är väl lika bra att jag erkänner. Ärligt talat var det ganska nyligen jag insåg det själv: Jag är ett Star Wars-fan! Efter att under nästan tjugo år kämpat med att finna mer intellektuellt stimulerande, mer politiskt korrekta eller helt ärligt bara mer obskyra och inte så välkända science fiction-franchise att dyrka (Star Trek, Doctor Who, Space:1999, you name it) har jag ändå inte lyckats klippa banden helt till George Lucas rymdfantasy-epos. Antagligen är det för att det helt enkelt var Star Wars som en gång i sålde mig på hela SF-grejen.
Det gick väl ganska bra att hålla det hela stången under rätt lång tid, men så har man barn själv och plötsligt är leksaksaffärer en naturlig plats att besöka igen. (Jag minns inte riktigt, men det måste nog ha varit upp till tioårsåldern som leksaksaffärer var höjden av lycka i min värld.) Nåväl, så står man i alla fal där och ska köpa en julklapp, eller en födelsedagspresent eller varför inte en liten grej att stoppa i påskägget istället för sötsaker. (Ja, så är jag uppfostrad.) Och plötsligt drabbas man av ett närmast oemotståndligt habegär. Först förstår jag inte varför jag blir väldigt sugen på att köpa diverse obskyra plastfigurer från Lucasfilms jätteverk, framförallt inte när en del av dem är figurer från Prequel-trilogin. Men så inser jag: de jävlarna har designat emballagen så att de ser ut precis som när jag själv samlade till och längtade efter att få bränna min samlade veckopeng på actionfigurer i leksaksaffären:
Jag lyckas, men bara nätt och jämt, ta mig därifrån utan något spontanköp. Mycket tack vare att de här plastgubbarna är en smula dyrare i dag än det var då det begav sig.
När jag var liten fanns inte något Star Wars-lego. Hade det funnits hade jag nog varit lika hooked på det. Men det är samma mekanismer som får mig att vilja köpa det (och då helst prylar från originaltrilogin) till min son.De vet som sagt vad de gör där på Skywalker Ranch. Men jag har kommit på ett tillfälligt sätt att göra motstånd: Den senaste veckan har jag suttit och byggt Star Wars-rymdskepp med mitt och mina bröders överblivna lego från det tidiga åttiotalet: En rätt ful Tie Fighter, en hyfsad X-Wing och en jävligt ambitiös Y-Wing. Återkommer med bilder och lite mer kommentarer i ett senare inlägg. Håll till godo med den här lego-animationen av Eddie Izzards betraktelse över hur det måste ha varit att jobba i ett okvalificerat serviceyrke i Rymdimperiet:
No comments:
Post a Comment