Roland SC-7

Knallade runt på Söder en sväng i lördags. Min fru fastnade som vanligt vid en loppis och min son botaniserade glatt bland leksakskameror och silvriga rymdpistoler. Jag stod artigt och väntade då mitt öga fastnade vid en Roland-logga. Ja, det var ju nu knappast någon gammmal analogmaskin eller ens en särskilt spännande digital burk heller, utan en Sound Canvas SC-7 modul från 1992. En syntmodul som jag var mindre sugen på är svårt att förställa sig. Men av någon anledning frågade jag ändå efter priset ... och trettio spänn fattigare gick jag därifrån med modulen i ryggsäcken.



Det här kan vara den fulaste musikpryl jag någonsin ägt. Någon synt är det inte, utan en ROMpler av tidigt nittiotalssnitt. Vad jag förstår är det samma ljudmotor som satt i Rolands gamla XP-10 workstation. Har bara hunnit snabbtesta den, men måste erkänna att den innehåller rätt hyfsade anslagskänsliga TR-808-samplingar och ett par andra okej ljud. Den har ingen display så man får byta ljud genom att skicka program change-meddelanden till den, och knappt några andra parametrar är styrbara, förutom mängden reverb och chorus.

Men ska jag vara helt ärlig så köpte jag nog den mest för original Roland-adaptern som följde med. Jag saknade en sådan till min SH-32 och adaptrar kan man aldrig få för många av, verkar det som.