Sedan jag först hörde Xeno & Oaklanders förra platta "Sentinelle" har jag gått och väntat på uppföljaren. I våras kom Sean McBrides andra projekt Martial Canterel med en ny platta, som var helt okej och långt bättre än det mesta som släppts i syntpopsgenren de senaste tio femton åren, men jag går av någon anledning inte riktigt lika mycket igång på hans soloprylar som jag gör på det han producerar tillsammans med Liz Wendelbo. Det är inte bara tillägget av hennes röst som gör X&O:s verk så mycket mer spännande, hon tillför också en känslig melodiös och harmonisk variation i musiken. Eller så triggar hon McBride att anstränga sig mer än när han helt själv kontrollerar apparaterna. Kanske kan det vara så att hon helt enkelt bistår med en uppsättning händer till, bandet är ju notoriska för sin ovilja att överdubba, allt ska göras i en take med sequencers och trummaskiner sammanlänkade i en ömtålig synk, och allt som oftast är melodislingorna inspelade live.
Hur som helst är "Sets & Lights" en värdig uppföljare till "Sentinelle". Jag har bara hunnit med ett par genomlyssningar, och som jag minns det tog det några varv innan jag var helt såld på melodierna på förra plattan, men än så länge är det klart godkänt. Jag är medveten om att jag kanske hade lite väl högt ställda förväntningar på den här skivan, men det är svårt att inte ha det efter "Sentinelle". Intressant nog är det spår jag fastnat mest för än så länge den instrumentala "Italy". En av höjdpunkterna på föregångaren var den likaså instrumentala "Toho Picture". Jag kan inte låta bli att fundera på vilken lysande instrumental platta de här båda hade kunnat åstadkomma om de vågade släppa popformatet och sången helt och istället fullt ut fokusera sig på de rytmer och melodier deras maskiner kan frambringa.
Read full review of Sets & Lights - Xeno & Oaklander on Boomkat.com ©
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment