5 May 2009

Tid att skriva inlägg

Ett tag sedan jag skrev något sist. Det mesta av tiden på sistone har gått åt till att flytta runt möbler inför ommålning och omtapetsering hemma. Mycket städa och rensa i röran och sånt.

Men tanken med den här bloggen har aldrig varit att den ska bli någon pressande angelägenhet i tillvaron. Jag skriver när jag har lust och ork.

Har lite idéer om att lägga till nya listor och länkar på sidan. Mitt ständiga analogssyntvurmande och modulärsug har lett till att jag fått en ganska schyst koll på bra sajter för sådant. Tänkte börja länka till fler sådana sajter härifrån.

Den alltid lika lysande publikationen Sound on Sound (förnyade alldeles nyss min prenumeration) hade nyligen en genomgång av analoga modulärsystem. Bra översikt, men de missade några tillverkare, och jag tycker att det är lite svårt att hitta en heltäckande guide på nätet. Nu kommer jag kanske inte att kunna komma att erbjuda något sådant här, men lite är bättre än inget.

Första webtipset på området är Doepfers hemsida. Företaget är det största och först inom Eurorack-formatet och deras hemsida innehåller mycket information om deras moduler. Doepfer erbjuder flera typer av kabinett för moduler, så det här är en bra plats att börja på om man funderar på att ge sig in på modulär syntes.

26 March 2009

Hårdvara och Luke Vibert

Jag var själv lite osäker, men oj vilken skillnad det är att använda hårdvarusyntar igen. Någonting händer i de kreativa processen som är enormt inspirerande. Jag tweakar som aldrig förr. Begränsningarna som det medför är också uppfriskande. Man måste tänka och sovra bättre bland alla idéer.

Sedan sist har jag lagt till en Novation Drumstation till samlingen. Den står numera för det mesta av trummorna. Den är lite defekt (rattarna fungerar inte på den) men jag fick den väldigt billigt och man kan styra en del parametrar via MIDI, dock inte alla. Men också de begränsningarna kan vara påverka kreativiteten positivt.

Lyssnar mycket på Luke Vibert nu. Hans "Lover's Acid" är fenomenal. Melodiös acid techno när den är som bäst. Och som alltid AFX:s "Chosen Lords" och The Tuss.

25 February 2009

Nya gamla syntar

Mitt analogsug manifesterade sig raskt i ett inköp av en Novation Super Bass Station. Ett "nytt" demoex! En butik i Jönköping verkar ha haft ett ex stående i 12 (!) år (de tillverkades bara 1997) som de äntligen reade ut. Jag lade vantarna på det. Har varit på jakt efter en Bass Station ett tag, dels för att det är en liten billig analog synt, dels för att den har en inbyggd midi/cv-omvandlare som gör att man kan styra gamla analogsyntar eller modulsystem via den. Första steget mot ett modulärsystem? Har bara hunnit testa Bass Stationen lite snabbt och den lät över förväntan. Har hört en del negativt om den, men lät åtminstone varm och trevlig i mina öron.

Sedan av bara farten beställde jag ett snorbilligt demoex av en Roland SH-32. En VA-synth från början av 2000-talet. Visserligen digital, men med många realtidskontroller. Och så kom jag på att det faktiskt är den första Roland-synt jag äger!

Det är något spännande med hårdvarusyntar som mjukvaruvarianterna aldrig riktigt lyckats leva upp till. Blotta åsynen av dem är inspirerande, vilket man knappast kan säga om ett program.

22 February 2009

Modulärsug och Mark Jenkins

Efter att ha lekt med min Mopho en del har analogdjävulen fått tag på mig. De senaste dagarna har jag till och med känt av en lätt modulärsnuva. Hade lagt mina planer på att ge mig in i den oöverskådliga modulärvärlden på hyllan för ett tag sedan, trodde jag. Men så sitter jag där plötsligt och leker med Eurorack modular planner igen.

Det är något enormt tilltalande med att man "bygger" ihop sin egen synt. En känsla av att ha ett unikt instrument, även om de flesta moderna moduler verkar tillverkas i hyfsat stora serier, så är det just den personliga kombinationen som känns tilltalande. Och eurorack-formatet är definitivt lockande. Visst vill man ha en gigantisk Moog, men var ska man få plats med den (helt bortsett från hur mycket den kostar). Men en tämligen kompetent eurorack-modulär skulle man kunna få plats med på skrivbordet, och en sådan behöver heller inte bli orimligt dyr (nåja, allt är relativt). Helst skulle jag vilja ha ett system från Analogue Systems, men de är inte de billigaste, så en kombo med Doepfer och Analogue Solutions ligger väl närmare till hands, och då kan man trycka in några trummoduler från Solutions också så har man en analog trummaskin med, som går att processa och kombinera med modularen. Okej, enough yapping, dream on och allt vad det hetter. Det är söndag kväll och valet står mellan Star Trek: Voyager och lite blipp blopp på Mophon innan det bär till sängs.

Ja, eller så får det väl bli lite läsning i Mark Jenkins "Analog Synthesizers" som jag införskaffade i veckan. Lite taskigt tryck och papper, men riktigt bra bakgrundstext om syntarnas historia. Bra genomgång av alla viktiga företags utveckling och instrument, även om den som de flesta verk inte nämner Crumars Compac Synth. Men väl värd att läsa om man är intresserad av elektroniska instrument. Innehåller också en köpguide som är översiktlig, men vars prisuppgifter nog ska tas med en gnutta salt. Om det hade funnits gott om MS-20:or att få tag på för en sisådär 4 000:- hade jag nog redan haft en. Men som sagt boken är trots det väl värd att skaffa. Ett bra komplement till "Vintage Synthesizers", det andra stora verket om synthar som finns lättillgängligt på marknaden just nu.

Well, nu är det i alla fall äntligen slutnördat för i kväll. Så få se nu, Mopho eller Star Trek? Hm, eller kanske ett nytt besök på Eurorack modular planner ...

10 February 2009

Mopho

Har tillbringat lite tid på sistone med att bekanta mig med min nya kompis: min DSI Mopho, en liten kul, gul analogsynt. Det var ett tag sedan jag använde hårdvarusyntar sist, och det tog lite tid att få rätt på MIDI Clock och sånt. Men nu gör den lille rackaren vad jag vill, eller ja, nästan, den är lite bångstyrig emellanåt, det får väl erkännas. Men kul är den. Och en sak är säker, den låter förbannat bra. Det är väl det där analoga "något" som ingen riktigt lyckats förklara i ord, men varmt och levande är väl en början. Och nu handlar det om en synt som visserligen har helt analog signalväg, men styrs digitalt, d v s all modulation sköts med ettor och nollor. Tråkigt kanske, men det gör också att man får extremt mycket för pengarna.

Jag häpnar när man med hjälp av den inbyggda sequencern kan få den att låta som en hel utmojordisk rytmsektion, trots att den bara är en monofonisk synt med två oscillatorer. Fett!

14 January 2009

Brutal musik

Ibland vill man lyssna på något riktigt hårt. Något riktigt jävla, jävla ... ja, ni vet. Men jag finner alltsomoftast att när jag är på det humöret så blir det till sist ändå alltid något med en och annan melodi i som jag sitter och lyssnar på ändå. Väldigt ofta blir det Laibachs WAT. Det är nog inte den hårdaste platta jag har. Det finns både melodier och stämsång på den, men ändå är det något med soundet på just den plattan som är så blytungt att jag baxnar varje gång jag hör den. Framförallt på "Now you will pay". Världens hårdaste pianon. Utan tvekan!

8 January 2009

Självbetitlade album

Stephen Stills första soloplatta heter "Stephen Stills". Hans andra "Stephen Stills 2". Och den tredje "Stills". Fantasifullt. (Han släppte i och för sig några plattor med Stephen Stills Manassas mellan tvåan och trean, men ändå.) Mest stör det mig nog för att "Stephen Stills" är riktigt bra.