Florian Schneider's vocoder poem

Florian Schneiders electronic poem about the Doepfer A-100. Schneider apparently spoke the poem onto the answering machine of Florian Anwander, who then processed it with the A-100 vocoder modules. The full story, of which I wasn't aware until PatchPierre pointed it out to me, is available over at his blog.

Something of a forgotten gem of Kraftwerk meta musical lyricism. But "A-100 nicht so teuer"?

Modulbygge

Efter mitt lyckade experiment med en multi i en matlåda kände jag mig redo att försöka mig på något lite mer seriöst och användbart. Så jag bestämde mig för att försöka förverkliga en passiv eurorack-modul som jag funderat på ett tag. Efter lite funderingar bestämde jag mig för en konfiguration som bestod av en attenuator normaliserad till en fyrvägsmulti, och två enkla passiva slew/lag-kretsar ( i princip enkla passiva filter), en med fast motstånd och en med en pot för att kunna variera motståndet något. Det var bara att lägga en order på lite komponenter från electrokit.

Först gällde det att fixa till en panel som jag kunde montera hårdvaran i. Jag utgick från en vanlig Doepfer-blankpanel på 8HP. Sedan var det bara att plocka fram borren och ge sig på något för mig nytt: att borra i aluminium. Det visade sig vara ganska enkelt, bara man gradvis ökade borrtjocklek och och använde låga varvtal (och borrade åt rätt håll ...) Jag började med att göra en mall för borrhålen så att de skulle hamna någorlunda korrekt. Så här i efterhand borde jag kanske ha placerat de lägsta hålen något högre för att jacken inte skulle gå emot monteringslisten i racket, men de gick precis in som de var. När borrningen väl var avklarad var det bara att montera jacken och pottarna. Efter ett par timmars jobb var detta vad jag hade åstadkommit:



Så långt kommen insåg jag att det var dags att ta hand om disken och börja laga middag. Lödningen fick vänta till nästa dag. Dagen efter satte jag mig ner för att färdigställa modulen. Jag började med att planera kretsarna, och därefter var det bara att börja klippa och skala kopplingstråd för att sedan rigga upp hela härligheten. Ett moment som tog längre tid än själva lödningen. Här är attenuatorn och multin riggad, men inte lödad:



Med allt på plats var det bara att värma upp lödjärnet och sätta igång. Själva lödningen gick ganska smärtfritt (inga behov av att stoppa fingrarna i iskalla vattenglas den här gången) och efter totalt två timmars arbete hade jag avslutat arbetet. En bild av baksidan:



Därefter monterade jag på ett par något överdimensionerade Boss/Moog-rattar från mitt Moody Fuzz Kit (som jag fick i julklapp 2010, men ännu inte byggt) innan det var dags för funktionstest:



Attenuatorn och multin fungerade precis som jag hade förväntat mig. Den fast slewen också. Den variabla slewen betedde sig något annorlunda än jag väntat mig, det var snarare som en kombinerad slew och attenuator, men användbar i vilket fall som helst. Efter att ha kollat att min modul faktiskt kunde åstadkomma något var det dags att märka upp funktionerna. På äkta retro-DIY-manér märkte jag upp den med min DYMO. Jag blev tvungen att klippa till textremsorna en aning för att få plats med de minimalistiska beteckningarna, men på det hela taget var jag rätt nöjd:



Sedan var det bara att montera in den nya modulen i modularen där den efter lite omstuvning av modulerna fick plats (men nu är det fullt ...) Ett styck ny modul till fyndpris. Total materialkostnad: ca 75 spänn. Nu (jag byggde modulen för ett par veckor sedan) har jag bytt ut Moog-rattarna (de var alldeles för stora för modulen) mot ett par Davies-rattar (à la Serge) som jag köpte från Moody Sounds i Malmö. Med de nya rattarna på plats och monterad i modularen ser det ut så här:



Nästa projekt: att bygga den där Fuzz-pedalsbyggsatsen jag fick i julklapp i fjor.

Ny sequencer från MFB

Har varit sugen på en old school analog sequencer ett tag. Min Europa tar ju hand om det mesta av stepprogrammeringen men för modulation och dylikt finns det inget som slår riktiga rattar. Har velat en del mellan MFB:s Urzwerg och Doepfers Dark Time, eftersom det är de två maskiner som ligger inom rätt budgetramar. Analogue Solutions Oberkorn är snäppet dyrare. Har hela tiden mest lutat åt Urzwerg, men tvekat eftersom den saknar indiviuella LED:s för varje steg. Kanske kan tyckas vara en petitess, men den visuella feedbacken på vad man håller på med är liksom lite av poängen med en analog sequencer. Om man jämför med Dark Time har Urzwergen dubbelt så många pottar, 32 mot 16, och levererar helt enkelt mer "bang for buck". Urzwergen har hela 4 CV/gate ut, men saknar MIDI till skillnad från Dark Time.

Men nu verkar Herr Ingenieur M. Fricke i Berlin bestämt sig för att råda bot på Urzwergs tillkortakommanden. Den nya Urzwerg Pro har både individuella LED:s och MIDI och det till det facila priset av 480 euro, dryga 100 euro mer än originalet men bara 30 euro mer än vad Dark Time kostar. Visst, Dark Time verkar ha rätt mycket snyggare finish, men nu snackar vi "bang for buck". Den nya sequencern släpps i april enligt MFB:s hemsida, lagom till Frankfurtmässan kan man gissa.

Völkische Acid

Ett av de nya spåren jag lade upp på MySpace i dag. Lite acid med krautinfluenser à la Cluster 1977, eller nåt åt det hållet. Europa-sequencern styr en Juno-106, en DSI Mopho och modularen. Junon och Mophon står för det mesta här.

Voelkische Acid by ABLundberg

Vulcan Modulator nr 3

Efter att jag hört av mig till Schneiders om problemet med den andra Vulcan de sände mig, skickade de snabbt ytterligare en (den här gången testade de funktionen innan de skickade den). Tredje gången gillt? Ja, i alla fall nästan. Den här tredje modulen passar väl något bättre i kabinettet (den är fortfarande lite sned, men vad göra?) och den fungerar utmärkt.

I samma veva skickade Schneiders också tillbaka min Doepfer A-190-2 som varit på service hos tillverkaren. Så nu har jag alla mina moduler tillbaka och monterade i kabinetten. Har haft lite tid en dag under julledigheten att plugga och skruva ... men det här kan man ju lägga ner hur mycket tid som helst på.

State of the modular

Så här ser modularen ut efter omstruktureringen. A-190-2 längst till vänster i övre kabinettet är på service hos Doepfer.

Övre kabinettet:



Huvudkabinettet:

Nya moduler

En Livewire Vulcan Modulator och en Make Noise Maths landade från Schneiders i Berlin i veckan. Lyxigaste modulerna so far i min modular. Måste dock erkänna att jag är lite besvikn på byggkvaliteten på Vulcan Modulatorn. Skruvhålen är lite snedborrade så överkanten av kretskorten ligger emot monteringsskenorna och hela frontpanelen hamnar lite snett. Först kunde jag inte alls få in den i mitt nya kabinett, men det visade sig att var en liten aning tajt precis där jag hade tänkt montera den. När jag flyttade den till en annan plats gick det att få in den, men den sitter som sagt lite snett och det var svårt att få skruvarna att greppa. Intrycket är att hela fronten är lite sned, vilket förstärks när man skruvar på rattarna. Då syns det att de inte är helt centrerade i förhållande till måttskalorna. Måndagsex? Kanske, men bortsett från dessa rent mekaniska skevheter så verkar modulen fungera precis som den ska. Och vilka modulationer man kan få till ... Ett tag var jag sugen på att returnera den eftersom det ändå ska vara en högkvalitativ modul, men vi får se. Men faktum är att Doepfer verkar ha bättre kvalitetskontroll på åtminstone den biten av modulbyggandet. Jag har rätt många Doepfer-moduler och aldrig haft ett liknande problem.

Med den andra nya modulen, Make Noise Maths, var det inget dylikt strul. Den är snygg, välbyggd och väldigt mångsidig. Jag har än så länge inte hunnit mer än testa de två modulerna, men den här känns som en det är svårt att vara utan. Pga strulet med Vulcan arrangerade jag om modulerna helt och hållet och nu sitter Maths bredvid min A-149-1 och min A-101-2 i en egen liten Buchla/Serge-hörna.

Modulhaveri

Ja, det skulle ju hända nån gång. Jag har haft mitt första modulhaveri i modulärsynten. När jag skulle köra lite slingor från Europa-sequencern i förrgår så svarade inte mitt MIDI/CV-interface (Doepfer A-190-2) på inkommande noter. Sedan började den bete sig ännu märkligare. Varje gång jag stängde av och satte igång systemet lyste LED:n på moduler två gånger och fortsatte sedan att lysa. Det ska den inte göra. Ett mejl till Schneiders och nu ligger modulen i ett litet paket i retur till Berlin. Ska bli intressant att se hur de hanterar ett sådant här ärende. Modulen var knappt ett halvår gammal, så nån form av garanti lär väl gälla. Fördelen med en modulärsynt är att man i alla fal bara behöver returnera den felande länken, så det blir rätt små paket.

Nytt modularkabinett

I lördags blev jag äntligen klar att snickra ihop ett expansionskabinett till min eurorack-modular. Strömförsörjningen fick en Flight of Harmony POWER-modul stå för. Jag monterade den bak i träschassit för att inte slösa på plats för moduler. Tog mig en sex sju timmar från start till att jag kunde slå på strömmen och konstatera att alla lampor som skulle lysa gjorde det. AC-adaptern köpte jag för en hundring på Kjell och kompani. Hade från början tänkt bygga ett 168 HP-system, men skenorna jag hade beställt från Schneiders kom inte fram i tid så det fick bli ett litet 84-kabinett i stället. (När skenorna väl anlände i går visade det sig att de inte var 84 HP utan 85 HP, precis som de som säljs av Elby Designs.)

Det var både bra och dåligt att det blev ett litet kabinett. Det som är bra med det är att det passar alldeles utmärkt ovanpå mitt tidigare 168-kabinett. Det dåliga är att det nästan redan är fullt ... så jag har redan börjat planera nästa utbyggnad.

Nu kommer jag att ha så mycket kraft över i mina båda system att jag bara måste hitta på ett smidigt sätt att överföra den strömmen till minst ytterligare ett kabinett. Har en idé om en modullösning, men få väl se hur meckig jag känner mig med lödkolven.

Well, nya moduler som är på plats är fler VCA:er, waveform processor, slew limiter och trigger delay, ganska tråkiga (men väldigt nyttiga) moduler med andra ord. Men jag har lite mer spännande modulation på ingång ...

Serge

Buchla och Serge är modulsyntar som ligger en bra bit över min budget. Men radikalt nytänkande är båda systemen. Det är kul att många av deras moduler inspirerat till nya (och billigare) moduler från eurorackproducenter. Make Noise gör ju till exempel en del roliga moduler med inspiration från båda, ibland i en och samma modul. Doepfer har också inspirerats. Själv har jag Doepfers A-149-1 Quantized/Stored Random Voltages och A-101-2 Vactrol Low Pass Gate, som båda bygger på delar av Buchla-moduler. Kanske inte i klass med originalet men roliga moduler ändå.

Men man kan ju alltid få drömma om stora bananpluggade system i silver. Som den här Sergen:

Dags att expandera

Det tog ungefär ett år för mig att fylla mitt första eurorack-DIY-kabinett med moduler. Två oscillatorer från Analogue Solutions och så resten av modulerna från Doepfer. Det tog inte så lång tid att förstå att 168 HP inte riktigt skulle räcka till för att fylla mina modularsyntbehov. Innan jag bestämde mig för att att bygga ett eget kabinett med hjälp av Doepfers DIY kit funderade jag på att skaffa en Low Cost Koffer från dem med tre rader. Då hade jag inte riktigt växt ur det än. Nu när det är dags att expandera känns det som om det kanske är lika bra att satsa på ett färdigbyggt alternativ; arbetet jag lade ner på mitt egna kabinett var inte helt obetydligt. Men å andra sidan har jag lärt mig en hel del om det och nu finns det dessutom fler alternativ.

En sak som retar mig lite är att trafon i mitt kabinett klarar 1200 mA. De moduler jag har i det i dag drar knappt 600 mA. Det finns med andra ord gott om kraft kvar där. Jag har 16 moduler som kräver ström i kabinettet, men det finns 28 anslutningar på de 2 bus boards som sitter monterade i det. Jag har skaffat mig ett litet DIY kit från Doepfer (det med den kassa störmförsörjningen) och hade tänkt använda railsen och bus boardet och bygga ett litet extra kabinett som jag sedan kan ansluta till strömförsörjningen i det första kabinettet (lite som 5U system med flera kabinett brukar vara uppbyggda). Men så fick jag ett tips om Fligh of Harmonys Power-modul på syntdagen på Tekniska museet förra veckan, så nu funderar jag istället på att skaffa en sån och koppla upp mot ett bus board i det nya kabinettet och bygga det för 168 HP. Ett annat alternativ är att skaffa MFB:s strömförsörjning med inbyggd MIDI/CV-konverter, men nackdelen med den är att deras bus board bara har 8 anslutningar, så det skulle med andra ord bara fungera för ett 84 HP:s system.

Anledningen till att jag helst vill fortsätta bygga egna kabinett är att dels estetiskt. Jag har byggt mitt kabinett i ek och även byggt ett keyboard-garage till det. Jag är inte riktigt förtjust i de billiga Doepfer-kabinettens plywood. Visst, synten är till för att göra musik med, men det rent taktila och utseendemässiga är inte helt oviktigt. En sak som jag gillar med analoga syntar i allmänhet och modulära i synnerhet är hur inspirerande de är att jobba med. Min modular står där på skrivbordet och fullkomligt skriker efter att användas. Det är inte riktigt samma sak med mjukvaran i en dator. Well, det om det rent estetiska. Sedan finns det en teknisk sak som jag gillar med Doepfer DIY kits. Man monterar M3-muttrar direkt i railsen, vilket gör att man kan montera moduler från Analogue Systems bredvid andra utan att det blir små glapp mellan dem. Man skjuter helt enkelt bara muttrarna dit man vill ha dem.

Nåväl, ursäkt mitt Stream of conscience-pladder, men det känns som en sån dag i dag. Förutom expansion av euroracket är jag rätt sugen på ett litet mikrosystem med 5U moduler från synthesizers.com och Club of the knobs. Bara för känslan ... Här är en liten demovideo av synthesizers.coms State Variable Filter som inte kostar mer än 135 dollar.

Tid att skriva inlägg

Ett tag sedan jag skrev något sist. Det mesta av tiden på sistone har gått åt till att flytta runt möbler inför ommålning och omtapetsering hemma. Mycket städa och rensa i röran och sånt.

Men tanken med den här bloggen har aldrig varit att den ska bli någon pressande angelägenhet i tillvaron. Jag skriver när jag har lust och ork.

Har lite idéer om att lägga till nya listor och länkar på sidan. Mitt ständiga analogssyntvurmande och modulärsug har lett till att jag fått en ganska schyst koll på bra sajter för sådant. Tänkte börja länka till fler sådana sajter härifrån.

Den alltid lika lysande publikationen Sound on Sound (förnyade alldeles nyss min prenumeration) hade nyligen en genomgång av analoga modulärsystem. Bra översikt, men de missade några tillverkare, och jag tycker att det är lite svårt att hitta en heltäckande guide på nätet. Nu kommer jag kanske inte att kunna komma att erbjuda något sådant här, men lite är bättre än inget.

Första webtipset på området är Doepfers hemsida. Företaget är det största och först inom Eurorack-formatet och deras hemsida innehåller mycket information om deras moduler. Doepfer erbjuder flera typer av kabinett för moduler, så det här är en bra plats att börja på om man funderar på att ge sig in på modulär syntes.

Modulärsug och Mark Jenkins

Efter att ha lekt med min Mopho en del har analogdjävulen fått tag på mig. De senaste dagarna har jag till och med känt av en lätt modulärsnuva. Hade lagt mina planer på att ge mig in i den oöverskådliga modulärvärlden på hyllan för ett tag sedan, trodde jag. Men så sitter jag där plötsligt och leker med Eurorack modular planner igen.

Det är något enormt tilltalande med att man "bygger" ihop sin egen synt. En känsla av att ha ett unikt instrument, även om de flesta moderna moduler verkar tillverkas i hyfsat stora serier, så är det just den personliga kombinationen som känns tilltalande. Och eurorack-formatet är definitivt lockande. Visst vill man ha en gigantisk Moog, men var ska man få plats med den (helt bortsett från hur mycket den kostar). Men en tämligen kompetent eurorack-modulär skulle man kunna få plats med på skrivbordet, och en sådan behöver heller inte bli orimligt dyr (nåja, allt är relativt). Helst skulle jag vilja ha ett system från Analogue Systems, men de är inte de billigaste, så en kombo med Doepfer och Analogue Solutions ligger väl närmare till hands, och då kan man trycka in några trummoduler från Solutions också så har man en analog trummaskin med, som går att processa och kombinera med modularen. Okej, enough yapping, dream on och allt vad det hetter. Det är söndag kväll och valet står mellan Star Trek: Voyager och lite blipp blopp på Mophon innan det bär till sängs.

Ja, eller så får det väl bli lite läsning i Mark Jenkins "Analog Synthesizers" som jag införskaffade i veckan. Lite taskigt tryck och papper, men riktigt bra bakgrundstext om syntarnas historia. Bra genomgång av alla viktiga företags utveckling och instrument, även om den som de flesta verk inte nämner Crumars Compac Synth. Men väl värd att läsa om man är intresserad av elektroniska instrument. Innehåller också en köpguide som är översiktlig, men vars prisuppgifter nog ska tas med en gnutta salt. Om det hade funnits gott om MS-20:or att få tag på för en sisådär 4 000:- hade jag nog redan haft en. Men som sagt boken är trots det väl värd att skaffa. Ett bra komplement till "Vintage Synthesizers", det andra stora verket om synthar som finns lättillgängligt på marknaden just nu.

Well, nu är det i alla fall äntligen slutnördat för i kväll. Så få se nu, Mopho eller Star Trek? Hm, eller kanske ett nytt besök på Eurorack modular planner ...