6 February 2011

Crumar Compac Synth

Min första analogsynth köpte jag någon gång i början på 1990-talet av en musikhandlare i Lund som kallades Finnen. (Egentligen tror jag att han var est, men sådana nyanser var inget jag eller mina kompisar var så medvetna om vid den tiden .. att muren ganska nyss hade fallit, eller nästan i alla fall, kan väl vara någon form av ursäkt.) Det var en Crumar Compac Synth från början av 1970-talet. Jag betalade 250 spänn för den och har den fortfarande i min ägo. Den lät rätt fet då det begav sig, särskilt om man körde den genom en distpedal. Numera är inte längre i särskilt funktionellt skick. Jag öppnade upp den i somras efter att den hade lagt av helt och insåg att det var lite över min förmåga att fixa den. Den fick sig en liten rengöring och sedan började plötsligt en av dess två röster att fungera igen. Jag passade också på att laga en trasig tangent.

Uppbyggnaden är rätt intressant med två parallella röster som kan spelas tillsammans eller splitas upp på klaviaturen och bilda en primitiv form av duofoni. (Mitt ex har alltid varit behäftad med det lilla problemet att det inte går att stämma de båda röstarna efter varandra.) Den har ett riktigt fett filter och trevliga envelopes. Efter hand har jag insett att det är en ganska ovanlig maskin. Jag har sett två till salu begagnat i Stockholm. En på Slagverket och en på Jam för några år sedan. (Det skulle kunna vara samma maskin.) Då gick de för ungefär 4 000 spänn. Med tanke på att den saknar CV/Gate in eller några andra externa kontrollmöjligheter är det rätt mycket. Sökningar på nätet ger ganska lite info om den, men en video på YouTube lyckades jag hitta där den figurerar (även om man knappt ser den och killen som leker Jean Michael Jarre har dränkt alla syntharna i reverb, men trots det tycker jag mig känna igen Compacens lite speciella klang, när han börjar spela på den)

.

2 comments:

Pontus Stensgaard said...

tja du!

jag är killen som har dränkt den i reverb. såhär i efterhand kan jag verkligen hålla med om att det är för mycket men jaja, man lever och lär!

nu har även min Crumar börjat dumma sig, envelope för B partiet funkarej, den stämmer ur sig som bara den, och ja, denbeter sig dumt som fasen. Men den låter ju helt fantastiskt!

Har du lyckats hitta någon som kan serva denna underbara maskin?

Monofonen said...

Legat lite lågt med bloggen i somras så såg inte den här kommentaren förrän nu. Nej, jag har inte hittat någon som kan serva Crumarn, men har inte heller letat alltför intensivt.

Angående reverbet svänger ju modet och den personliga smaken en del där. Ena stunden vill jag ha allt inspelat torrt som snus, nästa så mycket reverb att man inte hör originalljudet. Har onekligen överereverbat en del själv också ... och just nu är jag inne i en ganska reverbvänlig period ...