Thanet

Jag var på jakt efter något ambient på Boomkat då jag snubblade över splitter nya "Receiving Calls" med Thanet. Jag hade hört talas om artisten förr, men då undre namnet Mr. Maxted, då han gjorde instrumental EBM-influerad electronica, lite som om Aphex Twin hade lyssnat för mycket på tidiga Front 242. "Receiving Calls" är en trippel-cd på nästan tre timmar, med vagt industrial influerad ambient. Tänk tidiga Delerium, men mer harmoniskt. Thanet är namnet på ett grevskap längst ut på Kents nordöstra spets, och musiken känns verkligen som om den skulle funka bra på vidsträckta brittiska stränder som breder ut sig nedanför kritklipporna medan Nordsjöns vågor rytmiskt sveper in över sanden. Sommarmusik för den som inte vill ha något alltför lättsmält. Och prisvärt dessutom, med tanke på att downloaden kostar 7 pund på Boomkat. Precis som Mr. Maxted släpps Thanet på Mordant Music, som fortsätter att vara ett av de mest intressanta electronicabolagen i Storbritannien.


Read full review of Receiving Calls - Thanet on Boomkat.com ©

George Lucas skriver historia

Jag såg nyligen Empire of Dreams, den förvånansvärt ärliga och välgjorda dokumentär som i princip utgjorde bonusmaterialet på den första Star Wars-dvd-boxen som släpptes 2004. Den är inte helt okritisk (ja, allt är ju relativt, men i järmförelse mot vad man förväntat sig) mot Lucas och hans verk. Lucas får ta en del skit i den för sin taffliga dialog - "You can type that kind of stuff, but you can't say it", som Carrie Fischer uttrycker det. Med tanke på Lucas ständiga vilja att skriva om och "förbättra" sina verk hade man kanske kunnat vänta sig något mer tillrättalagt. Men ... det finns naturligtvis en del som fixats till även i dokumentären. Främst tar detta sig uttrycket i att en del pinsamheter/skojigheter helt enkelt har utelämnats. Till exempel nämns inte den beryktade julspecialen från 1978 inte med ett ord. Undrar varför:



Inte heller omtalas de båda ewok-filmer som Lucas skrev och producerade (The Caravan of Courage/The Ewok Adventure och The Battle for Endor) efter Return of the Jedi:



Den tecknade tv-serie som gjordes för att mjölka ur det sista ur den Ewokmania som rådde i mitten av 1980-talet är också bortretuscherad ur Empire of Dreams:



Även den andra tecknade spin off-serie som gjordes ungefär samtidigt ges the silent treatment:



Jag kan inte påstå att jag inte förstår Lucas ovilja att kännas vid just de här bölderna på hans verk, men icke desto mindre ger de vid handen att Lucas förmåga att välja i vilka sammanhan hans varumärke skulle synas, inte alltid var ofelbar. Det ska bli intressant om han i Blu-Ray utgåvan av filmerna som kommer att släppas i höst väljer att göra det enda logiska och retuschera bort hela Episode 1, som i stunder känns ungefär lika tidlös som Ewokerna.

Leksaksrecensioner

I jakt på presenter till min sons födelsedag snubblade jag över ett fascinerande inslag på YouTube. Jag var ju medveten om alla recensioner av elektronikprylar i allmänhet och musikprylar i synnerhet som folk verkar ha tid att göra mer eller mindre användbara videosnuttar om. Jag blev däremot lite häpen över hur många som ägnar sig åt att recensera leksaker i allmänhet och Star Wars-leksaker i synnerhet. Standardkommentaren i de flesta av dessa verkar vara olika varianter på "which is pretty cool", men jag måste erkänna att jag fann dem en smula användbara, speciellt om man ska beställa prylar online och inte har en aning om skalan på dem. Och sedan slås jag av tanken att det snarare är jag själv än min son som vill ha det här prylarna ... Här är ett inslag med en av de mer underhållande Star Wars-recensenterna, som åtminstone har en skön brittisk accent:

A Young Persons Guide to Mark McGuire

Skrev om Mark McGuire från Emeralds för någon månad sedan. Nu har jag äntligen blivit färdig till att skaffa samlingen A Young Persons Guide to ... På en dubbel-CD har McGuire tillsammans med Peter Rehberg (aka Pita) på Edition Mego gjort ett urval ur McGuires tidiga kassett- och CD-r-släpp. Det är minst sagt imponerande att man lyckas fylla drygt två timmar med så hög kvalitet, speciellt med tanke på att McGuire knappt är 25 fyllda. Här står gitarren i centrum, men det blir sällan tunt eller tråkigt. McGuires arpeggio-spel är tydligt inspirerat av Manuel Göttsching och Michael Rother. Speciellt plattans andra, lite mer nedtonade del är fullständigt lysande. Mest har jag än så länge fastnat för avslutande "Inside Where It's Warm".


Read full review of A Young Persons Guide - Mark Mcguire on Boomkat.com ©

Ny Teknik Historia

Senaste numret av Ny Teknik Historia överraskade med en välskriven (om än något ytlig, som alltid) artikel om syntarnas historia. Det intressanta med den här artikeln är att den byggde på intervjuer som författaren Jan Melin gjorde med Robert Moog, Dave Smith och Roger Linn 1983 och att den innehåller ovanliga bilder som (gissar jag) togs under de intervjuerna. Melin medger att han inte nappade nämnvärt när Dave Smith nämnde ett nytt protokoll för kontroll av syntar som han just varit med om att ta fram. Så här i efterhand grämde han sig för att han inte frågade lite mer. Det var naturligtvis MIDI Smith syftade på.