30 April 2011

Tubular Bells

Då Richard Branson startade Virgin records 1973 var de första plattorna han släppte mer än lovligt udda. Mycket av det han gav ut då, och hade hyfsade försäljningsframgångar med, är musik som det känns som om det nästan skulle vara helt omöjliga att tänka sig på ett stort skivbolag i dag (nu var inte Virgin särskilt stora när de startade, men ändå). Med tanke på hur väl det gått för herr Branson sedan dess är modet och experimentlustan i utgivningen desto mer intressant.

Tidigt sajnade Virgin Tangerine Dream och gav ut deras klassiska platoor Phaedra och Rubycon. Men den allra första plattan som släpptes på bolaget var Mike Oldfields Tubular Bells. Oldfield var bara 19 år gammal då han spelade in ett album som känns betydligt mer moget än så, men så hade han också livnärt sig som professionell seesion-musiker sedan han var 15. Tubular Bells är en platta som, trots en viss progressiv överdådighet, eller kanske just på grund av den samma, känns märkligt tilltalande än i dag.

27 April 2011

Outboardcravings

Med jämna mellanrum drabbas jag av svåra outboardcravings och nojjar över att signalvägen från mic till hårddisk inte duger för att göra vettiga inspelningar. Ofelbart så ser det ut ungefär så här: jag börjar fundera på rimliga och vettiga uppgraderingar (säg en preamp för nån tusing, en budgetkompressor eller så) för att sedan fundera över de fantastiska inspelningar som skulle varit möjliga bara jag haft en Neumann U47 och en Neve 1073 preamp som körs via en LA2A-limiter, sedan försöker jag fundera ut rimliga alternativ till den hundratusen kronors setupen, sitter ett tag och tycker att en Vintage Design M73 för 7 500:- är som hittat och tillsammans med en TLAudio C1 för 10 000:- ungefär skulle det ju vara som hittat ... och ungefär där tar jag mitt förnuft till fånga (och inser att min budget i bästa fall sträcker sig till ett par tusenlappar, och det förutsatt att jag undvarar andra nöjen ett par månader, minst). Och sedan kommer jag på att det är roliga att lägga pengarna på syntmoduler ...



Tillbringade ett par timmar i helgen åt att jämföra mina befintliga preamps istället (något jag för övrigt velat göra ett bra tag). Jag har en ART Tube MP rörpreamp (ca 500:-), preampsen i mitt Soundcraft EPM6-mixerbord och Presonus-preampar i mitt ljudkort (ja, strängt taget har jag nog någon i ett ett M-audio-ljudkort som jag inte använder också). Sedan gjorde jag testinspelningar med sång genom min SE Electronics SE2200A och jämförde. Resultatet: ART:en lät märkbart mjukare och varmare än de två andra. Både Soundcraften och Presonusen lät härdare, men var också mer detaljerade än ART:en. Presonusen lät betydligt renare och tystare, anatgligen eftersom signalen då går rakt in i den digitala världen genom den interna AD-omvandlaren. Nu återstår att testa samma sak med mina olika micar ...



Men om man får får ett par tusen över kan nog en Focusrite ISA One (som sjunkit till rimliga, i sammanhanget, 4 500:-) eller en Golden Age Projects PRE-73 (för 2 800:-) och en FMR Audio RNLA (ca 1 900:-) vara en rimlig uppgradering av signalvägen. Det går ju att köpa begagnat också.

25 April 2011

Radiophonic Workshops 30-årsjubileum

En intressant inblick i hur Radiophonic Workshop arbetade på 1980-talet. Man ska komma ihåg att synk mellan bild och ljud vid den hör tiden var väldigt mycket mer primitivt än det är i dag, även om digitala format hade börjat dyka upp även på BBC. Radiophonic Workshop hade ännu inte riktitt blivit omsprungen av teknikutvecklingen utan var känt som en av de mest avancerade midi-utrustade studiorna i världen. Elizabeth Parker var kanske den viktigaste kvinnliga kompositören vid studion under den här tiden, och var den som förde vidare traditionen från Daphne Oram, Maddalena Fagandini och Delia Derbyshire.

18 April 2011

Retrofuturism à la Gerry Anderson

Efter ett massivt bombardemang bestående Ben 10, Pokemon och allt vad det heter i en alla barnkanaler kan det kännas som en ren fröjd för själen att titta på några av de program som roade barn på 60- och 70-talet (och antagligen drev deras föräldrar). Musiken är antagligen en av nycklarna till Gerry Andersons framgångssaga med dock-serie efter dock-serie under 60-talet. Den komponerades av Barry Gray till alla Andersons serier.

Supermarionation kallades den speciella teknik som synkade dockornas läpprörelser med det förinspelade soundtracket. Men musiken var det: Den första supermarionation-serien var Supercar och året efter den kom Fireball XL5, med den här oförglömliga låten (som Eddie Bengtsson och Page för övrigt gjorde en cover på på baksidan av Som en vind-tolvan):



Därefter följde Stingray, den första serien i färg, om en futuristisk ubåt som har mer än lite gemensamt med den samtida Seaview i Voyage to the bottom of the sea. Här är vinjetten:



Och den fantastiska "Aqua Marina" som hördes över eftertexterna:



Sedan kom den kanske mest välkända serien: Thunderbirds. Det här var den enda serien med timslånga avsnitt. Budgeten hade gått upp och Barry Gray komponerade den maffiga vinjetten:



Thunderbirds följde av Captain Scarlet and the Mysterons, otvivelaktigt den mest "vuxna" av serierna. Dockorna hade fått nya proportioner och såg mer realistiska ut än tidigare. De mystiska osynliga Mysterons är också riktigt obehagliga skurkar med minst sagt brutala metoder. Låten till eftertexterna är den musikaliska tour de forcen i serien:



Efter Captain Scarlet blev det lite barnvänligare igen med Joe 90, en serie som tematiskt har en hel del gemensamt med just Ben 10. Här kan den nioårige Joe ta över andra människors tankemönster genom att ta på sig ett par mycket speciella glasögon. (Ben 10 blir olika utomjordingar när han tar på sig sin klocka.) Som vanligt svängde vinjettmusiken på ett mycket sextiotaligt vis:



Efter Joe 90 kom den ganska korta serien The Secret Service. Här blandades dockorna med riktiga skådespelare i större utsträckning än tidigare. (Förut hade det på sin höjd handlat om att man använt sig av riktiga händer vid några tillfällen.) Den här alternativa öppningsvinjetten för tankarna till det Belbury Poly håller på med nu för tiden. Barry Grays pseudopastorala musik skulle ha passat bra in bland Ghost Box utgivning.



Barry Gray var som synes (höres?) en mångsidig kompositör som skulle fortsätta skriva musik även till de serier Anderson gjorde efetr att han gjort sig av med dockorna och börjat anlita riktiga skådespelare i UFO och Space:1999 (aka Månbas Alpha).

13 April 2011

Kraftwerk på tv

Ja, tänk om Kraftwerk hade fått idén att lansera sig själv via tv-mediet. Man kan väl bara konstatera att musiker förlorar en del av sin värdighet då de säljer sig till dumburkens hallickar. Eller vad säger ni? Idol 2011, någon?



Hittade videon ovan med hjälp av Synthtopia.

Nja, verkligheten slår ofta dikten. Eller vad sägs om den här effektorgasmatiska salvan från amerikansk tv anno 1975. Kolla in Minimoogen och de hemgjorda trumplattorna.

11 April 2011

Rolandmys

En Juno-60, TB-808 och framförallt en röd SH-101 i en mysig dans. Jag vet inte vad det är med designen på Rolands tidiga åttiotalsprodukter som får en att dregla så. Fem år senare måste designteamet ha bytts ut, för säga vad man vill om en D-50, men snygg är den inte.

Roland TR-707

I serien "Trummaskiner jag minns" har turen kommit till Rolands TR-707. Den var tänkt som en ersättare till deras TR-909 och då den släpptes 1985 var den verkligen the shit. Då gällde det att vara digital och 909:ans analoga baskagge, virvel och pukor höll inte riktigt måttet ... tyckte man. Så 707:an tog över. Ett decennium senare var det ganska tydligt vilken av maskinerna som vunnit i det långa loppet. 707:or låg och skräpade i fyndbingarna och alla dreglade efter 909:or vars värde steg starkt på andrahandsmarknaden. Så här drygt femton år efter det kan man väl konstatera att även om 707:an inte kommit upp i samma klass som 909:an så har dess status långsamt stärkts. Och för att vara en trummaskin med digitala samplingar låter den onekligen rätt punchig.

Ceephax Acid Crew

Andy Jenkinson är lillebror till Tom Jenkinson, mer känd som Squarepusher - en electronicaguru som ofta nämns bredvid sådana storheter som Aphex Twin och Luke Vibert, vilka han också är bekant med. Man skulle ju kunna tänka sig att lillbrorsan skulle få prestationsångest av det, men Andy verkar i stället ha sett det som en utmaning. I den här videon berättar han hur han brukade smyga in i Toms rum när storebrorsan var ute på helgen och fingra på syntarna. Som Ceephax Acid Crew gör Andy Jenkinson gladacid av bästa märke.

10 April 2011

Voyage to the bottom of the sea

I början av 1960-talet hade Irwin Allen just fått sitt genombrott som producent med filmen Voyage to the bottom of the sea, en sf-inspirerad rulle om en tämligen otrolig ekologiska katastrof - global uppvärmning som en följd av att en del av atmosfären fattat eld. Huvudrollen i filmen innehades av den (för tiden) ultramoderna atomubåten Seaview. Allen skulle på 70-talet bli känd som mannen bakom katastroffilmer som Skyskrapan brinner och SOS Poseidon. Men innan dess gjorde han en ganska lyckad utflykt till tv-mediet.



Inspirerad av framgången med filmen bestämde sig Allen för att lansera en tv-version av Voyage. En av fördelarna med det jämfört med att lansera en tv-serie från scratch var att man kunde återanvända en hel del av modellerna och specialeffekterna från filmen. Allen var en väldigt budgetmedveten producent och alla hans tv-serier präglas av en massiv återanvändning av tidigare material. I Voyage dök det förutom material från filmen också bland annat upp scener från Allens tidigare film The Lost World.

I tv-serien Voyage to the bottom of the sea får vi följa Seaview och dess besättnings kamp mot allehanda hot mot dem själva och mot den fria världen. Dessa kommer i många skepnader, men kortfattat kan man väl säga att det handlar om sovjetiska spioner, havsvidunder och utomjordingar. En och annan kvarglömd nazistkoloni på någon svårtillgänglig ö dyker också upp.

Totalt gjordes fyra säsonger. Den första spelades in i svartvitt och därefter gjordes den i färg. Den första säsongen verkar vara den som har bäst rykte och efter att ha sett ett par avsnitt förstår jag varför. Det är en förvånansvärt "vuxen" produktion som möter tittaren, med tämligen hårt innehåll. Det svartvita fotot gör antagligen också att man har lättare att ta till exempel sjöodjuren på allvar. Både regissörer och fotoansvariga för den här säsongen hade i hög grad tidigare varit delaktiga i att göra den första säsongen av Outer Limits så framgångsrik. Liksom i den serien uppvisar fotot stundtals en hel del noir-inspiration.

Efter Voyaga lanserade Allen ytterligare tre framgångsrika tv-serier med fantastiska inslag under andra halvan av 60-talet: Lost in space, The time tunnel och The land of the giants. Första säsongen av Voyage är dock tämligen befriad från de mer tacky inslag som kom att prägla framförallt senare säsonger av Lost in space.

Kolla trailers för tv-serien här. (Tyvärr är YouTube-klippen från säsong 1 blockerade från inbäddning.)

9 April 2011

Autechre box set

Autechre släpper på måndag en 5CD-box med alla deras EP:s från 1991-2002. Drygt fem och en halv timme musik för ungefär 300 pix. Om man som jag inte har några av deras EP:s tidigare är det ett givet köp.

Autechre är inte ett band som tagit för vana att slött släppa singlar med spår från albumen utan deras 12":or har alltid varit fullmatade med ny musik. Ofta är EP:na så långa att de av de flesta andra artister skulle ha betraktats som album, som EP7 med sina drygt sextio minuters speltid.



Jag köper sällan fysiska skivor längre, men i det här fallet känns det motiverat. Dels för att Autechres musik gör sig bäst i så hög upplösning som möjligt, dels på grund av den snyggt formgivna boxen av Designer's Republic. Och så är prisskillnaden mellan download och fysisk box i det här fallet ganska obetydlig.

Boxen innehåller följande "singlar": Cavity Job (ej tidigare släppt i digital form), Basscadet, Garbage, Anvil Vapre, Peel Sessions, Envane, Cichlisuite, EP7, Peels Session 2 och Gantz Graf.

6 April 2011

John Foxx samarbetar med Ghost Box

Läste precis på The Belbury Parish Magazine att John Foxx kommer att samarbeta med Belbury Poly och The Advisory Circle på en platta som Ghost Box kommer att släppa nästa år. Kanske en ny singel i deras Study Series? En av mina gamla favoriter tillsammans med två av mina senaste!



Vermona Filter Lancet

Vermona är verkligen igång. Förutom två nya reverb, Perfourmer 2 och en ny eurorack-modul så presenterade de även en Filter Lancet. Det ska vara filterdelen från Retroverb Lancet helt enkelt.

Vermona Perfourmer 2

Som jag tidigare skrivit hade Vermona en ny version på sin Perfourmer på gång. Tvåan är stylad på samma sätt som deras Lancet-serie, men verkar i övrigt ganska identisk med originalet. Om de skulle få för sig att släppa en modular-dock till den efter mönster från MonoLancet kan den däremot bli riktigt intressant. Fyra enkla monofoniska syntar, eller en fyrarösterssynt à la Oberheim Four Voice.

Analogue Solutions Station Q

Tom Carpenter aka Analogue Solutions släpper en miniversion av sin Oberkorn-sequencer med namnet Station Q, för att passa in med hans serie minimodularer med Station-namn. Station Q kommer också att finnas tillgänglig som eurorack-modul och saknar till skillnad från Oberkorn midi-funktioner.

Korg Monotribe

Så kom då äntligen detaljerna om Monotribe. Den bästa nyheten är väl priset. Om ryktena stämmer så kommer den att ligga strax under 2000 pix. Hyfsat. Trummorna är helt analoga. Däremot verkar de inte vara tweakbara, vilket sänker användbarheten en hel del. I övrigt kan man väl bara konstatera att ett visst ha-begär infinner sig.

Här är en kille från Korg som fått leka med två stycken:

Roland Jupiter-80

Howard Jones har tydligen fått en Jupiter-80 i förhand. Visst låter den väl bra, men knappast revolutionerande. En lyxig workstation helt enkelt. Lyxig studio har Jones i alla fall. Så mycket plats att han kan ha sina keyboards uppställda som i nåt jävla showroom! Ljust och fräscht!

5 April 2011

Musikmesse i morgon

En del av de rykten inför mässan i Frankfurt som börjar i morgon som jag skrev om häromdagen har blivit bekräftade sedan dess:

Korg - Monotribe är verkligen en analog sammansmältning av en Monotronoch en ganska enkel Electribe. Korg har behållit ribbon-controllern och stoppat dit en enkel åttastegs-sequencer samt tre trumkanaler. det mest häpnadsväckande är nog att Monotrben saknar Midi. Istället är den utrustad med in- och utgångar för analog synk. Det återstår att se om trummorna också är analoga och lika tweakbara som syntdelen och hur programmerbar sequencern är. Om de bitarna faller på plats och priset är rät (dvs. ganska lågt) kommer jag nog att stå och köa efter en när de släpps.



Roland - Släpper en Jupiter-80 som i princip verkar vara en ny workstation/performer-keyboard à la Fanton/V-synth. Som en dyrare variant på deras nya Juno-serie, med precis lika lite gemensamt med originalen som dem. Gäsp!



Vad Clavia har i beredskap verkar inte ha läckt ut, även om det ryktas om en Nord Wave 2 eller en Nord Wave Rack. Hade varit roligare om de släppt någon ny modular-produkt. Men i morgon inleds mässan så då få vi se.

2 April 2011

Dopplereffekt

Gerald Donald kallar sig ibland Heinrich Müller. Det är lite udda för en svart kille från Detroit. Eller kanske inte, med tanke på hur uppenbart influerad av ett gäng från Düsseldorf han är. Hans mest kända projekt är antagligen Dopplereffekt, men han har också bland annat gett ut musik under namnen Arpanet och Japanese Telekom samt varit medlem i det legendariska technobandet Drexciya.

Die Russen Kommen

På samma syntklubb (Moskow Diskow, tror jag att den hette) på Panora i Malmö någon gång i början av seklet som jag hörde DAF:s Der Sheriff för första gången hörde jag också för första gången Berlin Express' "Die Russen Kommen". Drabbades plötsligt av lite nostalgi ...

Der Sheriff

Ett av de mest eleganta inläggen mot invasionen av Irak 2003 var DAF:s Der Sheriff. Den lyckades med konststycket att vända sig mot den maskulina amerikanska militarismen utan att för den sakens skull bagatellisera den dåvarande Irak-regimen. Vet inte varför den plötsligt känns aktuell igen ... om möjligt än mer pockande än 2003.

Vermona eurorack

Vermona kommer tydligen att släppa en ny eurorack-modul på Musikmesse 2011 i nästa vecka. Kanske inte världens mest spännande modul, en In/ut-modul med balanserade XLR-kontakter för studio- och audionördar.



"After the modular dock – our first step in to the world of modular systems – we will present our second eurorack module at the Musikmesse 2011 in Frankfurt.

TAI-4 is a high-end audio interface with transformer isolated in- and outputs. To ensure highest audio quality the module uses custom-made audio transformers to bring balanced signals into and out of your modular system. The TAI-4 will be available in May 2011."

Syntrykten inför Musikmesse 2011

Då var det snart dags för musikmässan i Frankfurt som går av stapeln nästa vecka. Som vanligt florerar en hel del rykten om vilka nya produkter som kommer att presenteras där, men det verkar inte vara något som kommit upp i den hype-nivå som Elektron nådde i fjor då de släppte teasers frö Octatrack några veckor innan mässan. Maken till spekulationshets har sällan skådats. De kan PR, de där göteborgarna.

Inget på riktigt den nivån i år. Men det sakna knappast rykten:

Roland har lagt ut en teaser för en ny produkt på sin hemsida där det talas om att "a legend" är på väg tillbaka. Ryktena säger att det rör sig om en ny VA-synt/workstation som fått det ärevördiga namnet Jupiter-80 med en prislapp på 30-40 tusen pix. Ungefär lika spännande som när Korg presenterade Kronos på NAMM för några månader sedan ...



Korg har registrerat varumärket Monotribe vilket lett till spekulationer som en ny Electribe med en Monotron inbyggd, dvs, en Electribe med en äkta analogsynt och rör-dist. Känns betydligt mer intressant än vad Roland håller på med. Enligt Synthtopia släppte de en teaser för den nya produkten via apparna iElectribe och iMS-20, men eftersom detta var den 1 april ska man kanske ta den uppgiften med en nypa salt. Fast det känns i och för sig lite väl mycket att registrerar ett varumärke bara för att få till ett aprilskämt. Vi får väl se vad de har för sig Frankfurt.



MFB har ju sedan tidigare meddelat att de kommer att släppa en Pro-version på sin Urzwerg sequencer och det har dessutom gått rykten om att de planerar att släppa någon form av keyboard-synthesizer, men det är som sagt bara rykten än så länge.

Vermona kommer att släppa två nya reverb enligt Synthtopia. Ett fjäderreverb i rack och ett Lancet Retroverb i samma stil som MonoLancet och Lancet kick, men inbyggt filter och LFO. Sedan tidigare finns det också rykten om att de planerar en Perfourmer 2 polysynt.